Lördagkväll,
det har varit en väldigt händelserik helg,
idag har vi varit i pingstkyrkan i luleå från klockan 10 imorse tills kl 10 ikvälls, så 12 timmar,
och et har varit så roligt!

Ngs lovsångsteam var där, teamarna från norr, Joakim Lundkvist, ja alla typ.

och varje gång som man far hem efter nått Ngmöte, så är man så fylld med känslor och inspiration så det är helt galet.

---

Jag har tänkt lite på, hur små saker kan betyda så oerhört mycket,
som i torsdags när mamma skjutsade mig till Nina, och jag satt och funderade på så mycket,
och hon tar mig i handen och säger, " Berätta vad du tänker på"
och helt plötsligt sitter jag och vräker ur mig alla mina tankar om mitt liv, om vem jag varit och vem jag vill bli,
och jag vet att hon vill veta.

Eller som idag, när vi sitter på mötet och Oskar petar på mig och säger "Ewa, du är en av mina bästa vänner, ville bara at du ska veta det"
Hur glad blev jag inte?
Det är så sällan, som man berättar för människor runt omkring en vad dom betyder,
man tar förgivet att dom vet, att det är uppenbart.

När jag flyttade till dallas, så fick jag möta helt underbara människor,
Det är så många människor där som jag önskar att jag kommer ha kontakt med hela mitt liv,
det är även det som är en av mina orostankar, att vi aldrig kommer höras mer när året är slut.
Men jag säger det aldrig åt dom, jag säger aldrig att dom betyder mycket mer för mig än dom vet.

Varför gör dom det?

För att dom kunde se mig, och behövde inte dömma från allt som varit tidigare, det var inte spec viktigt,
utan jag fick vara som jag var när jag kom.
det räckte

det betyder inte att jag tycker att den personen ajg är är spec bra, det finns mycket jag skulle kunna ändra till det bättre,
men det är inget som händer över en natt,


Em